Har absolut ingenting att göra. Vill egentligen sova. Har ont i huvet. Ät trött som satan.  Sitter istället och tänker en massa och blir så sur på mig själv för att jag låter mig luras så jävla lätt av vissa människor. Att jag förlåter så lätt. Om och om igen slutar det med att jag sitter ensam och besviken. Vilken väg jag än väljer så blir det aldrig rätt. Besviken på mig själv, som många andra också är.
Det känns som att jag förlorar allt som betyder något.